Hjälp oss i vår rimliga oro. Hosianna!

I helgen firar vi andra söndagen i Advent. Det är, bortsett från eventuell julstress, en fin tid med ljusglimtar under en mörk årstid. Men också hopp om ljus samt en stunds andrum i en mörk tid.

Ann Heberlein skriver idag (3 december) på Ledarsidorna.se om vår tids oro. Hon gör i sin krönika skillnad mellan vad hon betecknar som tillåten oro och sådan som anses ofin och problematisk. Heberlein fångar ett stämningsläge jag tror att många känner igen sig i. Hon skriver om att inte få sin oro tagen på allvar; att inte bli lyssnad på.

Igår, fredagen den 2 december, tittade jag på ett avsnitt av DGS-TV där chefredaktören för just Ledarsidorna.se intervjuades. Johan Westerholm, som han heter, har en mångårig och bred erfarenhet från olika samhällssektorer. Inte minst politiken. I det halvtimmeslånga programmet målas en bild av det avgrundsdjup som finns mellan politikerna och dem som var fjärde år går till valurnorna; hur samhällets bärande funktioner rasar samman. Det pratades om systemkollaps, informationsbubblor och ett svek av sällan skådad magnitud.

Det är Advent. Vi inväntar, så som på Jesu tid, ankomsten av räddaren, frälsaren. Då trodde man att Kristus var en jordisk kung som skulle komma och på jordiska makthavares vis befria folket. Man såg sig som Guds utvalda folk men förväntade sig en jordisk kung. Man fattade inte. ”Vem är han”, frågade de sig när han red in på en arbetsåsnas föl; in genom stadsporten där många hade samlats för att möta upp med palmkvistar. ”Hosianna!” ropades: Hjälp oss! Rädda oss!

Vem är han? Frågade man sig. Och ännu idag är frågan vem som skall hjälpa oss i vår nöd. Likheterna är slående. Då liksom nu kan vi, trots århundraden av upprepat svek; trots nästan två tusen års repetitiva oförstånd, fortfarande bara se hjälpen komma från en människa som kollektivt (ibland genom masspsykos) upphöjs som en Messias.

kyrkan-garanten-mot-islamisering_av-franciskus-urban-sylvanEtt av de många teman som både Heberlein och Westerholm tar upp som ett hot och som skäl till oro är islamismen. Den militanta och oresonliga rörelse som, bevisat, är ett hot mot Europas demokratier och alla som bor här. Jag skrev förra året (2015) en essä som kom ut som bok tidigare i år. Den heter ”Kyrkan – garanten mot islamisering”. I den diskuterar jag rädsla och oro för detta hot och min poäng är att bara Kyrkan och djupt rotade och gemensamma (kristna) värderingar (som i förlängningen kan uttryckas i demokratiska former) kan vara en motkraft till det vi nu bevittnar. Kanske kan den (äntligen!) vara ett bidrag till samtiden, tänker jag ännu.

Ledarsidorna.se, efter Ann Heberleins krönika, skriver Johan Westerholm att det finns ”goda skäl för oss att adressera denna oro. Endast då vi åskådliggör den kan vi gemensamt mota den i grind innan den växer oss för stor. Endast när vi möter denna oro med dess rätta namn kan vi bekämpa den. Likt mannen som inte får nämnas vid namn i J.K Rowlings ‘Harry Potter’. Först när vi nämner Lord Voldemort vid hans namn kan vi bemöta och bekämpa honom.”

Satan!

Säg som det är! Det är ingen sagofigur vi har att göra med. Ja, den onämnbare, den osynlige, måste kallas vid namn. Men håll oss inte kvar i den fiktion som skapar oron. Satan, heter han. Splittraren. Han som inte vill synas, som inte vill märkas; han som till och med kan få saker att verka riktigt bra.

Då förstår vi också att det inte räcker med jordiska kungar. Sådana vi själva upphöjer och som vi sätter vårt hopp till. Sådana som, då maktens sötma får grepp om (också) dem, på nytt skapar besvikelse. Sådana som (också) omger sig med duktiga ja-sägare.

Då förstår vi att vända oss till den yttersta makten. Den som rår på den osynlige och som faktiskt besegrade döden. Det är Honom – kungars Konung – vi väntar på nu. Det är hög tid. Det är Advent.

Franciskus Urban

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s