Erfarna förpassas till kökkenmöddingen

Hur kommer det sig att äldre diskrimineras, hålls utanför och behandlas som reste de i tredje klass på väg mot slutet? Hur kommer det sig att den värdefulle senioren blev bara senil? Svaret ligger i tidsandan; i att utvecklingen hävdas måste vidare och inte har plats för beprövad (mossig) erfarenhet. De äldre behandlas med misstänksamhet. Som främlingar. Som potentiella riskobjekt som skulle kunna störa och bromsa den linjära och rationella positivismen.

I Göteborgsposten skriver idag Mathias Bred på ledarplats om att alla har lika värde. Utom de äldre: ”Börjar man syna det svenska samhället hittar man snabbt många sådana tecken på hur äldre och åldrande nedvärderas, medan ungdom och ungdomlighet görs till kult.”

Diskrimineringsombudsmannen (DO) skriver på sin hemsida att ”Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med ålder. Lagen gäller inom arbetsliv, varor och tjänster och flera andra samhällsområden.” Och vi kan ägna mycken tid åt tolkning av juridik, men vad detta i grund och botten handlar om är värderingar som, på politisk väg, förändrats från att se integrerat på mänskligheten till partikulärt där vissa, företrädesvis unga, givits företräde vilket resulterat i infantilisering och en omogen kultur.

Erfarenhet och sådant som är väl beprövat måste ges större utrymme för ett samhälle skall fungera och vara hållbart. I detta ligger att skynda långsamt. Vi måste ha viss tröghet i systemen. Eftertanke och omsorg; klokskap och vishet måste ges erforderligt utrymme för att vi inte skall drabbas av barnkalas-syndromet där alla (inbjudna) vill ha mer glass men ingen ser den som ändlig, än mindre vill diska upp. Otålig ungdom, hur kultisk den än må vara, skall inte ges ratt och roder. Det tillhör ungdomen att vänta in sin tid. Och att lära sig, vinna erfarenheter och tålamod.

Det är inte konstigt att vi i Sverige nu talar om värderingar. Somliga hävdar att det inte finns några svenska (kvar). Och kanske har de rätt? Helt säkert är att om våra erfarna inte tillåts vara med att tradera (eller återskapa) dem, så har vi stora bekymmer att vänta. Men då är barnkalaset inte det största.

Här på Gammalkatolsk idédebatt pekats på risken att se eutanasi som utväg för de äldre. En modern form av ättestupa helt enkelt. Från Holland rapporteras, exempelvis, att det under 2015 togs 5500 liv inom ramen för läkarassisterade självmord och att den lagen nu även omfattar ”socialt isolerade och ensamma personer”. Detta är, så klart, fullständigt ovärdigt och oacceptabelt och det börjar nu brinna för att hitta alternativ då befolkningen blir allt äldre samtidigt som allt färre vill ägna sin arbetsdag i äldreomsorgen och pengarna tryter.

Här är tre exempel på artiklar som tar upp mer om detta:

Diskrimineringen av äldre finns överallt. På arbetsmarknaden och i andra sammanhang. Inte minst den senaste tidens larmrapporter om vanvård och misär på äldreboenden och i hemmiljö i form av undernäring, ensamhet och understimulans visar på detta. Mitt lilla bidrag i sammanhanget är att tjänstgöra bland och för de äldre. Praktiskt. Men också genom att, som nu, bilda opinion. En viktig bit i detta är hur man med hjälp av språket kan förändra och påverka (vilket den unga kulten bevisar om och igen) och det av mina små bidrag jag berömmer mig mest om är att jag slutade kalla de äldre för ”brukare” (jo, de kallas så i den kommunala terminologin). För mig är de ”mina erfarna” eller helt enkelt de personer med de namn de en gång gavs av sina föräldrar.

heartoftencommandmentsEtt annat (betydligt viktigare) exempel på vad som givits oss och genom historien förts vidare från generation till generation är Tio Guds bud. Ett av buden lär oss att ”hedra din fader och din moder för att det må gå dig väg och du må länge leva i ditt land.” Och det är, i ett första stilla steg, inte svårare än så. Det var ju trots allt föräldrarna som dukade bordet och gjorde barnkalaset möjligt. Men jag tror kalaset är slut och att det nu är dags att vi kavlar upp ärmarna och hjälps åt med disken.

Franciskus Urban

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s