Den orwellska påsken är över

Språk förändras. Både det talade och skrivna. Nya ord tillkommer och gamla faller i glömska. En viss inflation kan väl skönjas avseende så kallade ”nyord” och varje år i december presenterar Språkrådet en lista med nya, mer eller mindre konstruerade, ord. Ett av dessa som konstruerades och presenterades 2016 var ”frågestrejka”.

Att språket förändras över tid får sägas ligga inom gränsen för det normala. Inte sällan är det en förenklingsprocess. Något helt annat händer då innebörden av ord förändras. Ta exempelvis ordet respekt vars betydelse förskjutits från något kärleksfullt till rent gangsteranstruken underkastelse. Det har kommit att i olika sammanhang användas utifrån en maktposition; kommenderande. -”Respekt!”

Språk innebär makt. Den som behärskar språket har ett övertag och den som dessutom definierar språket kan också styra en population. George Orwell omnämnde detta i sin bok 1984 och vi fick då bekanta oss med ordet ”nyspråk” eller, som det också kallas, ”orwellska”. Genom språket togs i den dystopiska boken kontrollen över människors tankar bland annat genom språket. Och kanske är det dags att på nytt påminna om detta.

Då vi nu precis inlett en av årets högtider kan ordet Påsk tjäna som ett aktuellt exempel. Jag vet att många idag på Annandag Påsk har invändningar och menar att den redan är över. Just därför är detta ett bra exempel eftersom villfarelsen att påskveckan är veckan som avslutas med Påskdagen är vanligt förekommande. Annandagen ses mer som en bonusdag lämpad för hemresa.

Enligt encyklopedin (och inte minst den vidareförda traditionen) är Påsken en kristen högtid. Det som firas är Jesu uppståndelse och Guds seger över döden. Språkligt kommer det svenska ordet påsk från medeltidslatinska ordet Pascha (’offerlamm’) för den judiska högtiden Pesach då uttåget ur Egypten och frigörelsen från slaveriet firas. Det finns alltså både en språklig och en historisk koppling då Jesu korsfästelse och uppståndelse sammanföll med firandet av den judiska högtiden.

”påsk, en av de största årliga högtiderna inom judendomen och den största högtiden i det kristna kyrkoåret.” (Nationalencyklopedin)

Orwell använde i sin bok begreppet ’fredsministeriet’ om en institution. Men bakom det behagliga namnet dolde sig en motsatt verksamhet. Ministeriets uppgift var krigföring. Syftet med detta var att hålla samhället i okunskap och individerna lyckligt oventandes. Att som i boken medvetet använda språket för att påverka människor leder till att individens tankeutrymme blir mindre genom att språket begränsas. Synonymer tas bort ur vokabulären och till slut blir det svårt att uttrycka annat är att saker är ”bra”. Vem som helst förstår av detta att folket i Orwells diktatur därmed får väldigt svårt att protestera mot regimen.

Detta reser så klart en mängd frågor som har med vår egen verklighet att göra. Exempelvis vilka synonymer vi har till nyordet ”hen”? Eller om man alls kan säga att det är Påsk man har firat när innebörden av och föremålet för högtiden har bytts ut?

Ett sätt att ifrågasätta och punktera såväl nyspråk som avkristning är att fortsätta använda och förstärka ords och högtiders ursprungliga och egentliga betydelse och innehåll. Detta som reaktion mot företeelsen att ”frågestrejka”, oavsett om man är man eller kvinna. Det finns det ursprungliga och vi är idag nödda att på nytt fråga efter det.

Franciskus Urban

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s