Hade dagens kristendom kunnat bygga ett samhälle?

Många är de som vill ta ära av och berömmer sig om den kristendom som danade vår civilisation. Men hur många är verkligen beredda att ta del i den kristendom som byggde vårt samhälle; det samhälle vi nu ser mår allt sämre?

Carl Rudbeck, litteraturvetare och skribent, skriver i en krönika på Smedjan (”Alla religioner är inte lika bra”, 2017-06-03) om sambandet mellan kristendomen och samhället. Hans text aktualiserar frågan huruvida dagens kristendom hade kunnat dana en civilisation?

Rudbeck tar utgångspunkt i sanningsbegreppet: ”Kristendom och islam har länge legat i luven på varandra. De går inte att förena. Men de teologer som här talar tydligt är sällsynta. Båda religionerna kan mycket väl vara falska men båda kan inte vara sanna.”

Lästips: Den förblindande likhetsivern

Han har rätt. Båda kan inte vara sanna. Det förhåller sig så med sanningen. Antingen är något sant eller så är det inte sant. Om detta och om relativismens konsekvenser har vi tidigare skrivit här på Gammankatolsk idédebatt. Rudbeck menar vidare att kristendomen är det bättre alternativet. Inte minst i fråga om att skapa samhällen:

”Sanningshalten i de religiösa dogmerna förefaller för en utomstående vara ungefär lika hög eller låg men vad som kan jämföras är de sociala, moraliska och politiska konsekvenser olika religioner har fört med sig. Här tycks det mig som om kristendomen slår andra religioner. Kort sagt: kristendomen har skapat bättre samhällen än vad andra religioner har lyckats göra.”

Den kristna tro och lära som förde med sig de sociala, moraliska och politiska konsekvenser som Rudbeck menar är överlägsna, måste ha varit så genomgripande att den hölls för sann. Annars hade dessa sociala, moraliska och politiska framsteg aldrig gjorts. Och fundamentet i den kristna traditionen är just att det är uppenbarad sanning vi har att göra med.

Rudbeck tar sedan upp liberalismen vilken ”satte igång ett kritiskt tänkande som ledde till renässans och upplysning – och paradoxalt nog till det sekulariserade samhället.” Det tycks som att han alls inte ser problemet i att den kristendom som han menar är grunden för vårt samhälle, i och med upplysningen fick allt mindre plats för att i ”det sekulära samhället” vara förpassad till en den privata sfärens religiositet. Rudbeck medverkar därmed till att dra undan mattan för kommande generationer.

Men han såg att just den kritiken skulle komma. Därför garderar han sig med att diagnostisera dem som hävdar att lösningen på dagens problem står att finna i källorna – alltså i kristendomens vagga; i den odelade Kyrkan. Rudbeck skriver:

”Den kristna tänkare som menar att lösningen på vår tids problem är att gå tillbaka till urkristendomens värld skulle med rätta stämplas som galen.”

Sant_Basil_The_Prayer

A fool for Christ (en Kristi dåre). ”Sant Basil The Prayer” (av: Sergei Kirillov)

Well, Carl Rudbeck; jag är här! Menar du att jag är galen? Jag tillstår gärna att jag är en dåre (jfr ”fool for Christ”) i relation till det postmoderna, relativistiska och allt sjukligare samhälle vi lever i. Men jag menar på fullaste allvar att vi måste hitta tillbaka till den kristendom som en gång danade vår civilisation. Vi måste tillbaka till källan!

Lästips: Det är kulturen som bär politiken

Frågan är alltså om dagens kristendom; den fogliga, urvattnade, till oigenkännlighet söndertolkade och världsligt orkestrerade verkligen skulle kunna bygga en civilisation? Skulle den ha kunnat stå emot osmanerna i Wien 1683? Rår den på djävulens list och bländverk idag? Finns det över huvud taget någon som är beredd att gå i döden för den moderna kristendomen?

Det var inte namnet ”kristen” som byggde civilisationen. Det var det innehåll; den tro och lära, som människor var beredda att offra sina liv för som en gång gjorde det möjligt. Och det väl beprövade är ännu möjligt.

Franciskus Urban

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s