Ja, de moderna flosklerna står sannerligen i vägen

Varför skall man läsa Gammalkatolsk idédebatt? Jo, för att här hittar du inte bara den nödvändiga kritiken utan också lösningar; viktiga pusselbitar och nycklar för att komma vidare.

Tag som exempel Susanna Birgerssons krönika i Expressen (2017-06-11) med rubriken ”Kan samtiden sluta kladda på vår historia?” Det är en berättigad fråga som hon matar ytterligare med att ”de moderna flosklerna står i vägen för mötet med den medeltida människan”.

Birgersson åker till Gotland men undviker politikerveckan. Mingel och snabba analyser är inget för henne. I stället besöks ön under lågsäsong för att då kunna besöka kyrkor. Orkidéer och syrenhäckar i all ära men det är de medeltida kyrkbyggnaderna som toppar. Hon frågar sig dessutom vilka det var som lät bygga dem.

”Hur var livet för en gotländsk bonde, fiskare eller handelsman på 1100-talet? Hoten om missväxt och sjukdom, krig och plundring var naturligtvis ständigt överhängande.” Trots allt det som hotade tillvaron ”fanns energin och beslutsamheten att bygga magnifika kyrkor”.

rökelse

Interiör från S:t Nikolaus, Nordisk-katolska kyrkan i Karlskrona

Detta är en viktig iakttagelse. Trots dålig tillgång på mat, trots yttre hot så lades tid och resurser på att bygga kyrkor. Men Birgersson utelämnar det viktigaste, nämligen att det inte var kyrkorna i sig; byggnaderna, som var det primära utan det som försiggick inne i dem. Hon tar inte läsaren hela vägen utan utelämnar Treenig Gud till vars ära kyrkan byggs. Det var mässan och de sakramentala handlingar som firades inne i kyrkan som var anledningen. Det var det liturgiska livet inför altaret, bönerna och psalmerna som tillsammans med rökelsen förenades med änglarnas sång. Det var försmaken av himmelriket och mottagandet av det allra heligaste som var mödan värd.

På samma vis beskriver hon det anslag i kyrkan genom vilket samtiden gör sig påmind. På detta läser hon och andra besökare om hur ”kyrkan alltid har varit en ’mötesplats’. På 1200-talet liksom nu”. Hon tar del av att besökare, via anslaget, bjuds in att ”sitta ner, blunda och lyssna till tystnaden”. Samma anslag bedyrar även besökaren att ”upplevelsen och tankarna är dina egna” samt uppmuntrar till att låta ”dem komma!”

”Klotter” kallar Birgersson både anslaget och det uppklistrade moderna konstverk som försöker likna en medeltida målning. Kritiken mot det privatreligiösa anslaget är i allra högsta grad berättigad men även här fastnar hon i det putsade murverket. Varför, utöver det estetiska och att det stör bilden av autenticitet, är det fel? Vem är det som skall mötas? Varför – åter igen – skall det vara så svårt att nämna själva anledningen till att de gotiska stenportalerna och välbevarade glasmålningarna alls kom till?

Birgersson vill så gärna förstå den medeltida drivkraften, byggnadskonsten, poesin och filosofin; den som gör att ”världen kan vidgas en aning”. Men det låter sig bara göras om man tar steget vidare och söker det som drev, motiverade och höll människor uppe; det som fick dem att så, skörda, skydda, skriva och bygga: Den kristna tro som några århundraden tidigare hade kommit hit till världens ände. Allt annat förblir moderna floskler.

Franciskus Urban

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s