Var är paraderna, media och opinionen när det kommer till psykisk ohälsa?

Ett samhälles framtid beror i hög utsträckning på hur dess barn- och ungdomsgeneration mår och klarar sig. När 57 procent av ett lands 15-åringar uppger sig må psykiskt dåligt finns all anledning att tänka till. Och detta är en fråga som hastar! Det blir till och med nödvändigt att inte bara konstatera att oro, ångest, självskadebeteende och suicidaltalen ökar utan också ställa frågan varför.

I en helt färsk rapport från SKL (”Barns och ungas hälsa i Sverige – en beskrivning av nuläget”) ges, som namnet antyder, en nulägesbeskrivning av hur den uppväxande generationen mår. Det är en diger lunta där bara notapparaten utgör tio sidor. Och lite spekulativt kan man ställa frågan om författarna räknar med att inte mycket mer än förordet kommer att läsas, för efter den inledande genomgången av FN:s konvention om barnets rättigheter (”Barnkonventionen”), som kan komma att bli svensk lag 2018, inleds rapporten med att ”barn och unga i Sverige mår bra och har goda sociala förhållanden, jämfört med barn i många andra välfärdsländer.”

Sedan följer en tillbakablick till om att ”när OECD 2009 presenterade villkoren för barn och unga i 30 OECD-länder (rapporten ”Doing Better for Children”), var det Sverige och Island som i genomsnitt rankades högst inom jämförda områden.”

Här bör man inte sluta läsa. För sedan kommer självbilden av ett Sverige som toppar världsrankingen att komma på skam:

”De senaste årens internationella jämförelserapporter indikerar emellertid en nedåtgående trend för Sveriges position, och när en motsvarande jämförelse presenterades av Unicef två år senare (2011) låg Sverige på en femteplats, efter Nederländerna och övriga nordiska länder (undantaget Danmark).”

Det blir värre:

”2016 gjorde Unicef en motsvarande undersökning där man fokuserade på barns jämlika villkor. Rapporten visar att klyftorna mellan barnen [i de jämförda grupperna] ökat i flera länder och att Sverige tillhör de länder som fallit mest i rankingen.”

Och nu föreligger alltså en ny rapport från Sveriges kommuner och landsting (SKL), ”Barns och ungas hälsa i Sverige – en beskrivning av nuläget”, som släpptes i maj 2017. Den som läser såhär långt i rapporten och därmed tar del av de senaste siffrorna, förpliktar sig samtidigt att också agera. Här bjuds på några utdrag:

”Ojämlikheten i hälsa har ökat i de flesta länder. I jämförelse av hur barn i åldrarna 11-15 år upplever att de mår intar Sverige plats 22 av 35. Nästan var femte barn i Sverige uppger att de dagligen har psykosomatiska besvär, som t.ex. huvudvärk och illamående, vilket är den högsta siffran i Skandinavien.”

Denna ranking baseras på den internationella undersökningen Skolbarns hälsovanor som Sverige deltagit i sedan 1985. Denna undersökning visar på ”att den psykiska ohälsan ökat mer i Sverige än i andra länder de senaste åren, från en genomsnittlig placering intar nu Sverige plats 8 av 42 i listan över störst förekomst av psykisk ohälsa.” Motsatt utveckling, visar rapporten, kan ses i de andra nordiska länderna. Norge, Danmark och Finland ligger bland de fem länder med lägst förekomst av psykisk ohälsa.

När Unicef tittar på ojämlika villkor så redovisas även skillnader som bland annat avser utbildning. Även andelen barn som ligger under genomsnittselevens nivå i läsförståelse, matematik och naturvetenskap vid 15 års ålder redovisas. Här får Sverige en föga hedrande ranking: Plats 29 av 37. Den minnesgode kommer ihåg resultatet från den senaste PISA-undersökningen. Men hur många hade trott att det resultatet skulle återspeglas i statistiken över psykisk ohälsa?

Nu kommer vi till en del obehagliga siffror:

”Den återkommande undersökningen ’Skolbarns hälsovanor’ visar att andelen 13-åringar som anger att de har minst två psykiska eller psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan har ökat under de senaste 20 åren. De senaste resultaten visar en fortsatt ökning, framför allt bland 13-åriga flickor, från 24 procent (1985/86) till 46 procent (2013/14).” Motsvarande siffror för pojkar i samma ålder har i det närmaste fördubblats.

”Andelen barn som söker vård inom öppenvårdspsykiatrin ökar. Mest ökar andelen som söker för utredning av ADHD, och andelen som får den diagnosen har också ökat kraftigt. Andra tillstånd som föranleder långvariga kontakter är ätstörningsproblematik, självskadebeteende eller trauma efter övergrepp.”

Montreal-Gazette_youth-mental-illness-costs-billionsNär det gäller ungdomar och unga vuxna (åldrarna 15-29 år) visar undersökningen ”Skolbarns hälsovanor” en påtaglig ökning av andelen 15-åriga flickor med minst två psykiska eller psykosomatiska besvär. Från 29 procent (1985/86) till 57 procent (2013/14).” Även i denna åldersgrupp har andelen fördubblats för pojkar.

”Mellan 1989 och 2005 tredubblades andelen som uppgav att de led av ängslan, oro eller ångest i åldersgruppen 16-24 år.” Denna ökning var oberoende av familjeförhållanden, arbetsmarknadsstatus och föräldrars socioekonomiska situation.

Rapporten från SKL berör också orsaker och samband:

”Stress- och sårbarhetsteorin beskriver varför en person drabbas av ohälsa. […] Det som avgör om vår sårbarhet uttrycks i form av ohälsa eller inte, är om vi utsätts för en viss grad av påfrestningar. Ju högre sårbarhet desto mindre stresspåslag krävs för att ohälsan ska utvecklas.”

”Exempel på riskfaktorer hos barn är fysisk och/eller psykisk ohälsa, beteendeproblem, oro, problem att knyta an och tal- och skrivsvårigheter.”

”Exempel på skyddsfaktorer hos barnet är förmåga att förstå och komma överens med andra, problemlösningsförmåga, humor, tålighet, förmåga till impuls- och känslokontroll, initiativförmåga, psykisk energi, nyfikenhet, skolframgång, god intelligens och självförtroende.”

Hela rapporten från SKL kan laddas ner gratis här: http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/barns-och-ungas-halsa-i-sverige.html

Att gå till botten

Rapporten har konstaterat att den psykiska ohälsan ökar bland våra barn och ungdomar. Nu är vår uppgift att fundera över varför det ser ut som det gör. Kunskap och utbildning anger rapporten som faktorer. Det är oerhört viktigt. Men det är inte hela svaret. Så varför upplever den uppväxande generationen oro och ångest som leder till psykosomatiska besvär, självskadebeteende och, i värsta fall, självmord?
Frågan måste ställas vad det är som skapar oro, ångest och osäkerhet. Det är när omgivningen är formlös. Det är då inget är förutsägbart. Det är när normer; våra gemensamma rättesnören löses upp. Det är när grundläggande institutioner, där familjen är den mest basala, bryts isär. Det är när allt – inklusive sanningen – relativiseras. I ett sådant klimat föds osäkerhet, vilsenhet, håglöshet och existentiellt tvivel. I ett sådant klimat är oro och ångest en logisk självklarhet.

Ett problem som vi kommer att behöva tackla om denna utveckling inte bryts är det faktum att människor som lider av psykisk ohälsa stigmatiseras. De märks för lång tid som oönskade i samhället. Och vad händer när över hälften av en uppväxande generation trycks ut i ett utanförskapets ingenmansland? Det blir kostsamt. Både för individer och för samhället.

Vad som är absolut nödvändigt för att vända trenden är trygghet, förutsägbarhet, stabilitet, normer, goda värderingar och sunda traditioner. Sådant som en gång sågs som självklara ingredienser för ett samhälles fortbestånd och för en uppväxande generations möjlighet att ta över.

Detta är inte, vilket många vill göra gällande, bakåtsträvande idéer syftande till att förtrycka människor. Detta är traditionella, sunda värderingar som är absolut nödvändiga och som gör det möjligt för människor att utvecklas till väl fungerande, välmående personer; väl rustade och kapabla att ta ansvar och fungera i ett samhälle.

Franciskus Urban

 

3 reaktioner på ”Var är paraderna, media och opinionen när det kommer till psykisk ohälsa?

  1. Ping: Ny rapport om tillit: Nordiska ministerrådet slår ett slag för protestantismen. Men i luften… | Gammalkatolsk idédebatt

  2. Ping: Säg ”Aaa”! | Gammalkatolsk idédebatt

  3. Ping: Kallelsen är personlig | Nordisk-katolska kyrkan i Karlskrona

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s