Att offra något för den livsnödvändiga gemenskapen

Pengar kan många gånger bli ett trist samtalsämne och sett i relation till kyrkan inte sällan det som slutligen fäller avgöranden. Men har du någon gång funderat över vad det är du som kristen minst av allt har råd att mista?

För en kristen är tanken på evigheten ständigt närvarande; den evighet som följer efter jordelivet. I det perspektivet har den ständiga omvändelsen och frälsningen en särställning. Det är överordnat allt: att sträva efter att leva sitt liv så att Kristi löfte om att tillbringa evigheten i ljuset – vid Herrens bord. Motsatsen är ju definitivt inget alternativ.

Detta är ingenting man klarar på egen hand. Att finnas i ett stödjande och kärleksfullt sammanhang; en gemenskap är alldeles nödvändigt. Oaktat dess storlek. I en kristen förståelse kallas denna gemenskap församling och i dess centrum finner vi det eukaristiska firandet. Det allra heligaste sakramentet. Nattvarden.

Allt vad den kristna gemenskapen och dess medlemmar behöver för sin strävan är det goda som kommer från altaret. Altaret är livets källa i form av Kristi lekamen och blod. Men också de övriga mysterierna; inte minst ämbetet: Biskopen, prästerna och diakonerna som tjänar gemenskapen och som tjänar vid altaret.

Även om kyrkans ämbetsbärare inte har någon lön för sin tjänst utan har sin utkomst från sekulära arbeten – så kallade tältmakar- eller sadelmakarpräster – så kostar det pengar att driva en församling.

”Sedan lämnade han Athen och for till Korinth. Där träffade han en jude vid namn Aquila, som stammade från Pontos men som tillsammans med sin hustru Priscilla nyligen hade kommit från Italien, eftersom kejsar Claudius hade låtit utvisa alla judar från Rom. Paulus sökte upp dem, och då han hade samma yrke stannade han hos dem och arbetade; de var sadelmakare.” (Apg. 18:1-3)

Det som kostar är bland annat administration, hemsida, liturgisk utrustning, vin och hostior till mässan, rökelse och kol och till och med böneljusen du tänder i kyrkan kostar i inköp. Kyrkobyggnaden kräver uppvärmning och underhåll och kanske vill gemenskapen införskaffa en ny ikon.

poland-401341_960_720
Närhet – oavsett var i världen

Ja, allt kostar och det en kristen minst av allt har råd att mista är just detta: Ett hem som finns på orten, med ett altare där en präst celebrerar mässan, undervisar, erbjuder själavård och hör bikt; där nya medlemmar – stora och små – döps och krismeras, ingår äktenskap och vigs till den sista vilan. För allt detta handlar om det mycket, mycket långa perspektiv vi så ofta tenderar att glömma. Detta är så klart en lokal fråga. Men inte bara: det är samtidigt en universell angelägenhet.

Franciskus Urban

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s