Skolan inte orsaken till ökande psykisk ohälsa bland barn och unga

I veckan (2018-04-26) presenterade Folkhälsomyndigheten sin rapport ”Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985-2014”. Rapporten bekräftar i mycket sådant som tidigare varit känt, att antalet unga flickor och pojkar som upplever stress, oro, ångest – många gånger omtalat som psykosomatiska reaktioner – har ökat markant.

Slutsatsen som presenteras i rapporten lyfter fram skolan och förändringar på arbetsmarknaden som – måste förmodas – de enskilt viktigaste orsakerna.

”Sammantaget är det troligt att såväl brister i skolans funktion, som en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför, har bidragit till ökningen av psykosomatiska symtom bland barn och unga. Folkhälsomyndigheten bedömer därför att den svenska skolan behöver stärkas. Såväl Kommissionen för jämlik hälsa som Skolkommissionen har lyft fram förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö i skolan, höjda kunskapsresultat och ett likvärdigt utbildningssystem. Genom att stärka barns och ungas skolresultat ges de bättre framtida möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar till en god hälsa.” (Folkhälsomyndigheten, 2018-04-26)

Media uppmärksammade rapporten och det som mötte allmänheten var, följdriktigt, att skolan var den stora boven i dramat. Ytterligare faktorer så som familjesituation och socioekonomiska faktorer studeras. Men vad som knappt fördjupas i studien och helt förbises i den efterföljande och väl inövade debatten är ett kort stycke i rapporten som faktiskt förtjänar uppmärksamhet:

”Flera övergripande samhällsförändringar som ökad individualisering, ökad öppenhet kring psykisk ohälsa, lägre krav på barnen och medikalisering av barndomen behandlas i rapporten. På grund av ämnenas komplexitet och begränsat vetenskapligt underlag är det osäkert i vilken utsträckning dessa faktorer har påverkat utvecklingen.” (Folkhälsomyndigheten)

Här pekas på ökad individualisering (vilket med dagens förståelse bör omfatta även egocentrism och ensamhet), lägre krav på barnen samt medikalisering av barndomen. Kanske är det på grund av brasklappen om ”ämnenas komplexitet och begränsat vetenskapliga underlag” som ingen riktigt vågar närma sig detta område som ju tangerar själva existensen.

Här, menar jag, måste de mångas ögon öppnas. Att skolan är en viktig pusselbit och grogrund för framtiden är jag den förste att hålla med om. Men att så ensidigt peka på ökade krav i skolan som orsak till psykisk ohälsa ger en felaktig bild. Människan klarar nämligen rätt mycket. Om rätt förutsättningar ges, vill säga. Som, exempelvis, att tidigt ställas inför krav, normer och regler.

Det lilla ordet medikalisering som används i rapporten handlar inte om medier. Varken tryckta, televiserade eller sociala medier avses. Medikalisering handlar om medicin och diagnoser.

”Medikaliseʹring, förhållandet att ett problem som i grunden inte är av medicinsk karaktär diskuteras eller betecknas som en medicinsk företeelse.” (Nationalencyklopedin, 2018-04-28)

”medicalization, br eng även: medicalisation [medɪkəlaɪˈzeɪʃn]. Tillämpning av den medicinska modellen på sociala och personliga problem. Man medikaliserar (patologiserar) ångest, utbrändhet, livsleda osv, när man ser dem som symtom på psykiska och fysiologiska störningar i stället för att betrakta dem som sociala och etiska problem eller som aspekter av människors existentiella situation.” (Psykologiguiden, 2018-04-28)

Tänk om det är så, vilket tidigare behandlats här på GID, att orsakerna till den skenande psykiska ohälsan skall sökas i grundläggande livsbetingelser; att det är brist på livsmening och hur saker och ting hänger ihop som är den egentliga boven. Tänk om det är så enkelt att vi som mänsklighet helt enkelt behöver backa ett steg, lugna ner oss och på nytt inse att det liv vi givits har såväl värden som dimensioner, som ingen folkhälsomyndighet i världen kan sätta fingret på. Någonsin!

Franciskus Urban

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s