Det politiska klimatet och kyrkan i Sverige. Ett svar.

”I Sverige fokuserar vi inte på huruvida argumenten är sanna eller falska, utan istället på om sagesmannen är ond eller god.” Så inleder Erik van der Heeg sin senaste text på Ledarsidorna.se med rubriken ”varför den svenska politiska debatten ser ut som den gör”.

Van der Heeg menar att den moraliserande tonen ”förlamat stora delar av den diskussion som vårt land just nu skulle behöva”. Här ges exempel i form av migration, rättsväsende, utbildning och omsorg. Men, menar han: ”Diskussionen blir omöjlig när motståndaren inte identifieras som en person som blott och bart har en annan uppfattning, utan istället karakteriseras som ond och moraliskt klandervärd.” Och jag håller med utom i den något förenklade teorin om att den moraliserande tonen är ett arv i rakt nedstigande led från prästerskapet och kyrkan. Här, menar jag, måste vi se till att Sverige var Lutherskt vid den tid som Erik van der Heeg åberopar. Till skillnad från landet Frankrike som han framhåller som ett gott exempel. Men också i Frankrike fanns såväl präster som kyrka.

”I ett land som Frankrike är mönstret för politisk diskurs och politisk retorik på ett avgörande sätt format av stora författare och filosofer. När de lärde lämnar latinet bakom sig och börjar formulera sig på folkspråket finns fortfarande mönstren från den aristoteliskt influerade universitetsvärlden kvar. Detta mönster innebär bland annat att argumentationen skall uttryckas logiskt, man skall snabbt och effektivt komma fram till slutsatser, motsägelsefullheter skall upptäckas och vederläggas, etc.” (”Varför den svenska politiska debatten ser ut som den gör”, av Erik van der Heeg, Ledarsidorna.se)

Denna tradition, menar van der Heeg, skapade ett ”diskursfält, i vilket politiska utsagor kunder igenkännas som sådana och därefter bedömas såsom giltiga eller bara uttryck för struntprat.” Sanningen, skriver han vidare, fick inte stryka på foten eller förtigas även om den kunde uppfattas som moraliskt obekväm. I våra egna dagar kanske en fråga som antalet existerande kön kunna kvala in som exempel. Hur som, stod sig detta diskursfält så starkt att det ”överlevde upplysningens kollaps genom den franska revolutionen, då det vuxna samtalet förbyttes i slagord, blod, terror och tyranni.” (ibid)

Så jämförs detta i texten med Sverige som väl också har haft universitet, stora författare och tänkare som influerats av såväl romantik som upplysning? Erik van der Heeg menar att det inte är självklart: ”Våra lärdomsinstitutioner var sedan deras tillkomst framför allt något, som i brist på en bättre beteckning, tyvärr måste beskrivas som ett slags arbetsmarknadsprojekt. Svenska universitet fanns till för att producera präster, som efter erlagd examen kunde spridas ut på olika socknar och domkapitel.” Detta skulle så vara skälet till att dagens svenska politiker låter som präster uppflugna i predikstolen då de valtalar.

411px-Lucas_Cranach_d.Ä._(Werkst.)_-_Porträt_des_Martin_Luther_(Lutherhaus_Wittenberg)
Svenska politikers retoriska förebild?

Här måste vi ha i åtanke att en svensk präst på, exempelvis, 1700-talet hade en annan utgångspunkt än en präst i Frankrike. Den svenska kyrkoprovinsen hade lämnat moderkyrkan och övertagits av kronan. Den svenske prästen kom ända fram till våra dagar att vara statstjänsteman för att jämte Evangelium också förkunna statens befallningar. Vi pratar alltså om det som skulle komma att heta Svenska kyrkan. Detta till skillnad från Frankrike där den Lutherska reformationen aldrig slog igenom så som i norra Europa.

En brasklapp är i sammanhanget på sin plats: Inte heller den romersk-katolska kyrkan, som den svenska kyrkoprovinsen tillhörde fram till reformationen, är utan fel. Sannerligen inte! Men det är en annan historia som inte tar bort det faktum att dagens politiker nog är mer präglade av den Lutherska reformationen än av präster i största allmänhet.

Franciskus Urban

 

(Vinjettbild: ”Chaire de l’église évangélique luthérienne de Genève”, Wikipedia Commons)

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s