Vad är det vi odlar?

Kultur (en kultur) är resultatet av gemensamma, ömsesidiga viljeansträngningar. En kultur är en spegling av hur människor i ett visst givet sammanhang önskar, vill och väljer att leva. I detta ingår bland annat etiska principer, konstnärliga uttryck, ekonomiska system och religiositet.

En kultur uppstår inte av en slump. Den är resultatet av, utöver viljan, också hårt arbete. Kultur måste odlas och vårdas, alldeles oavsett om det rör odling av livsmedel eller en örtagård, eller ett samhälles innersta kärna.

Om ett samhälle menar sig inte ha någon specifik kultur, betyder det att detta samhälle varken har något gemensamt eller – värre – inte vill ha det. Inte önskar det. Men då finns heller inget att vårda av sådant som på djupet och i längden har något värde. Då finns bara kvar ett ekonomiskt skal. En resultaträkning (som skulle kunna administreras av vad eller vem som helst).

Samma sak är giltigt för varje människa. Hon måste odla – kultivera – sig för att växa i kunskap och mognad; socialt, själsligt och etiskt. En människa som inte vårdar sig kulturellt – odlar sig; kultiverar sig – har mycket litet att föra vidare till nästa generation. Då finns bara kvar ett genetiskt avtryck och dödsboets ekonomiska redovisning när jordetiden är slut.

Men människan är mer än en uppsättning gener. Vi är utrustade med förnuft, empati och förmågan att reflektera över oss själva. Vi har det i oss att sträva: odla, bygga, vårda och tradera.

Samhället består av dessa (oss) människor. Jag har en idé om vem jag är och vill vara. Att den, för mig, bottnar i en kristen syn på vad det innebär att vara människa hjälper mig att förstå. Mig själv, min omgivning och hela skapelsen. Det gör inte livet ”lättare”. Men den ger mig del i ett sammanhang och en tradition som är mycket, mycket lång. Och värd att traderas – föras vidare.

En kultur är spegelbilden och berättelsen om vilka vi är. Den dagen vi slutar vilja vara; den dagen det inte finns mer att berätta om oss och vårt ömsesidiga strävande… Då är bara resultaträkningen kvar. Och utan kultivering lär inte heller den se så ljus ut.

Franciskus Urban

Filmklipp: Från klosterträdgården, S:t Stephanus, Karlskrona

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s