Kategori: Kyrka

Lågintensivt utnötningskrig mot Kyrkan

Måndagen den 29 april tog ledaren för den s.k. Islamska staten, Abu Bakr al-Baghdadi, på sig ansvaret för de monstruösa attackerna på Sri Lanka under Påskhelgen. Men inte bara det – han pekar dessutom på dem som modell för en ny offensiv som skall inledas i världsvid skala med kristna som primära mål. Detta skriver den italienska tidningen L’Espresso (‘Al-Baghdadi’s New War Against Christians. But the West Is Also Attacking the Church‘, 3 maj 2019)
Fortsätt läsa ”Lågintensivt utnötningskrig mot Kyrkan”

Kyrklig utveckling i Karlskrona

Helgen 8-9 december samlades en rad gäster i Karlskrona för att vara med om konsekrationen av det nya altaret i S:t Nikolaus mission (Nordisk-katolska kyrkan i Karlskrona) samt invigningen och välsignelsen av Priorat S:t Stephanus. Under ledning av respektive biskop Roald Nikolai och abbot Michael OPR, fick de församlade – lekfolk, präster och ordensfolk från fyra länder – vara med och fira denna högtid och historiska tilldragelse. Fortsätt läsa ”Kyrklig utveckling i Karlskrona”

Klosterorden etablerar sig i Sverige och Karlskrona

Aldrig förr har det funnits ett kloster i Karlskrona. Ser man till Blekinge län har det historiskt bara funnits två kloster; ett i Ronneby och ett i Sölvesborg. Men det var före reformationen i och med vilken kloster förbjöds och munkar och nunnor tvingades i landsflykt.
Fortsätt läsa ”Klosterorden etablerar sig i Sverige och Karlskrona”

Bibelsyn i vår egen tid

Hur kan det komma sig att människor som kallar sig moderna – och som ”så klart vet att Gud inte finns” – är de som bäst tror sig veta hur den heliga Skrift (Bibeln) skall tolkas? Inte sällan gäller det specifikt Nya Testamentets läsning och tolkning. Häromdagen möttes jag åter av detta, då en modern person menade att Nya Testamentet (alltså de böcker som vittnar om Jesu liv och gärning) egentligen inte har något med Gamla Testamentet eller Gud att göra, utan är en text om humanism som, exempelvis, ger stöd för att det i Sverige skall införas ett tredje juridiskt kön – en debatt vi säkert får anledning att återkomma till här på GID.
Fortsätt läsa ”Bibelsyn i vår egen tid”

Öppna upp för kyrkans röst

Den 24 december kunde man i Expressen läsa Susanna Birgersson som menar att ”kyrkan gärna får höras mer i samhällsdebatten men om den inte hittar en egen röst orkar jag inte lyssna”. (‘Varför låter ärkebiskopen som en personalchef?’, Expressen, 2017-12-24)

”Jag hör till dem som anser att kyrkan faktiskt bör engagera sig i samhällsdebatten”, skriver hon samtidigt som hon förundras över ”den ensidighet, ytlighet och förutsägbarhet som präglar inspelen från ledargarnityret.” Birgersson syftar så klart på samfundet Svenska kyrkan. Men frågan som måste ställas av Susanna och andra är vad kyrka är? Det är ren slentrian att vilja höra mer från kyrkan och samtidigt tänka på Svenska kyrkan. I synnerhet som Birgersson själv skriver att Svenska kyrkan är politisk. Analysen är klar men när kan människor förvänta sig konsekvenserna av den? När får folket höra talas om den kyrka som faktiskt finns och som har sin egen röst?

Birgersson frågar sig vidare var kyrkans högst uppsatta män och kvinnor är ”när samhällsdebatten handlar om så kallad samvetsfrihet? Var fanns biskoparna när diskussionen om sena aborter återigen flammade upp tidigare i höstas? Frågor om människovärde, om livets början, om livslångt lidande, om tyngden av eget ansvar för sina val – är inte det sådant som intresserar teologer?”

Mathieu_Elias_Saint_Nicolas
S:t Nikolaus (270-343), biskop av Myra. Känd bl.a. för att strida mot arianismen.

Jo, det är sådant som intresserar teologer! Men åter igen: det är kanske dags att lyssna på teologer, biskopar och präster som inte (längre) finns i den forna statskyrkan. Men de finns och man måste leta efter, lyssna på och släppa fram dem. Eller vill man, när det kommer till kritan, inte ha en kyrkas ibland kärva röst? Är det så att det är alldeles lagom att ha en politiserad organisation som kallar sig kyrka att klaga på?

Här på Gammalkatolsk idédebatt, som är en kyrklig röst, skriver teologer, biskopar, präster och lekfolk om bland annat det Birgersson efterfrågar. Samvetsfrihet, läkarassisterade självmord, människovärdighet, livets början och slut är ständigt aktuella ämnen tillsammans med frågor som vad kyrka är, Europas födelsetal och vikten av traditioner och kunskap om vårt kulturella arv. Allt med en gammalkatolsk klangbotten.

Birgersson refererar i sin krönika till biskopar som hon menar låter mer som personalchefer. Biskopar skall vara auktoriteter. Men det låter på Birgersson som att det saknas hos dem hon nämner. Och då är det kanske läge att finna sig en biskop som vet vad han talar om och som är en röst i samklang med kyrkan. Detta kan för övrigt sägas gälla i allmänhet, också för präster och diakoner. Det håller inte i längden att bara kritisera. Det måste bli verkstad också. Det finns biskopar som är auktoriteter och som talar med kyrkans tvåtusenåriga röst.

Franciskus Urban

En hälsning i juletid

”I natt har vi på nytt haft anledning att fundera över vad det innebär att vara människa. För vad som inträffat är att Gud har låtit sig födas som människa. Detta oerhörda reser frågan om varför; varför Skaparen, vår himmelske Fader, väljer att iklä sig vår mänskliga dräkt? Varför sker detta ofattbara?

Vi har också anledning att fundera över vad det innebär att fira ‘jul’. Varför firar vi? Är det för att ära och förundras över det stora och ofattbara som har hänt, eller är det något annat som står i fokus? Intressant att peka på är att det sällan funnits så många som talat sig varma om traditioner som år 2017; om vikten att återupptäcka historia och värden. Det är samtidigt signifikativt för vår tid att det mysterium som Guds människoblivande innebär sällan (eller aldrig) nämns som källan till det debattörerna kallar ‘historia och värden’. Detta törs man inte…”

Härifrån länkar vi vidare. Läs hela texten här: http://www.stnikolaus.se/2017/12/25/juldagen-folkets-massa/. Men kom snart igen och stöd oss i kampen för att det väl beprövade ännu är möjligt.

En riktigt, riktigt God Juletid önskas alla våra läsare!