Tagg: Europarådet

”Dödshjälp”. Ser du inte det tokiga?!

Det har åter igen bildats ett nätverk i Sveriges riksdag i syfte att verka för aktiv dödshjälp (eutanasi). Initiativtagare är riksdagsledamoten Staffan Danielsson. Han skriver på sin egen blogg, tisdagen den 22 oktober, att ”i Finland visar en doktorsavhandling att 85% är för dödshjälp, och 24 finska parlamentsledamöter frågar regeringen om den vill göra dödshjälp lagligt. Stenen är i rullning!”

Det har tidigare skrivits här på Gammalkatolsk idédebatt om detta, men även andra stora frågor som rör människans liv och värdighet. Bland annat har pekats på det djupt problematiska i att via lagstiftning påverka värderingar. En professor emeriti i straffrätt konstaterade tidigare i år att ”lagar är de medel vi har i dag att påverka människors syn och attityder”. Är det ingen som ser hur tokigt detta är?

(Se gärna artikeln Den trolösa anpassligheten som tidigare även publicerats i Världen idag)

Ja, stenen är i rullning sedan länge!

Frågan om dödshjälp – aktiv eller inte, i livets början eller slutskede – är så genomgripande. Den är ett yttersta vittne om vilken människosyn man omfattar. Antingen är livet okränkbart och heligt, eller något individen själv råder över och som kan väljas bort i likhet med annat i ett valfrihetssamhälle.

Samtidigt som eutanasi diskuteras men tyvärr också görs laglig i olika länder i Europa, har Europarådet antagit en resolution som vittnar om en bred förståelse för det orimliga i att släcka mänskligt liv:

”Eutanasi, i betydelsen att avsiktligt döda, genom handling eller underlåten handling, en avhängig människa till hans eller hennes påstådda nytta, måste alltid vara förbjudet”. Det är ordalydelsen i den resolution (1859, 2012) som antogs av Europarådets parlament (PACE), som består av parlamentariker från alla 47 medlemsländer.

Resolutionen är inte bindande för medlemsländerna men utgör en god grund att stå på, i ett världsligt perspektiv, i det motstånd som nu måste till för att hålla ondskan stången. Stenen får inte rulla vidare och ödelägga mer av de goda värden som ligger till grund för Europas civilisation.

Inre motståndskraft

När jag ställer mig frågan hur det är möjligt att värja sig mot det som nu utspelar sig och vad jag kan göra för att vara del i motståndet, är Europarådets resolution en god början i det yttre motståndet. Samtidigt är det nödvändigt att bygga upp inre motståndskraft. Det för att inte själv falla den dag det eventuellt öppnas upp för medicinsk ättestupa i fler länder.

Ett delsvar på frågan, hur vi i vår civiliserade kultur ens kan tänka tanken att inom ramen för vården släcka liv, levererar Staffan Danielsson själv i en intervju i tidningen Världen idag:

– ”Jag är själv kristen, men rätten till en värdig död bryter inte på något vis mot min kristna tro.”

Min kristna tro. Min! Det enda som kan rädda detta och bygga upp en inre motståndskraft är att lämna min och i stället vända om till vår. Ty vår Kristna tro lämnar inga öppningar för att med berått mod släcka mänskligt liv. Inte ens om det, vilket hävdas, sker av barmhärtighet.

Franciskus Urban