Tagg: forskning

Ny forskning: Mer logiskt tänkande bakom Gudstro

Den gamla föreställningen att människor med Gudstro skulle vara mindre logiska än ateister, har visat sig vara felaktig. Ny forskning pekar på att det förhåller sig tvärt om men att det omgivande sammanhanget har betydelse.

brain-2750453_960_720
Brain (Photo: Pixabay)

Det är forskare från universiteten Oxford och Coventry i England som har genomfört studien där pilgrimers hjärnor undersökts. Resultatet visar att den tidigare föreställningen att människor som tror på Gud inte tänker rationellt är felaktig. I själva verket krävs mer analytiskt tänkande som troende att hävda sig eftersom tron idag går på tvärs med majoritetssamhället.

Forskarna fann även att socio-kulturella processer, inklusive uppväxt och utbildning, är det som främst influerar människor till att ha en tro på Gud.

Mycket av den tidigare forskningen på området, som påvisar andra resultat, har framför allt genomförts i USA där förhållandena är annorlunda jämfört med Europa. Denna nya studie är genomförd i England som uppvisar liknande utveckling som många andra europeiska länder avseende sekularisering.

Mer om studien finns att läsa på Premier.org

Red.

 

Forskning om mindfulness vinklad

I en tvärvetenskaplig forskningsartikel redovisas att tidigare gjord forskning om mindfulness kan vara vinklad i syfte att förmedla en mer positiv bild och effekt av mindfulness. Detta resultat samt den påvisbara skevheten i forskningen är framtaget genom en metastudie genomförd av forskare inom en mängd områden, bland annat psykologi, arbetsmedicin, medicin, matematik och statistik.

I studien (”Reporting of Positive Results in Randomized Controlled Trials of Mindfulness-Based Mental Health Interventions”) som publicerades 2016 framkommer bland annat att:

”en stor andel av studier av mindfulness-baserad terapi rapporterar statistiskt signifikanta resultat, även i sammanhang med mycket litet statistiskt underlag. Syftet med den föreliggande studien var att karakterisera rapporteringen av ”positiva” resultat i randomiserade kontroller av studier på mindfulness-baserad terapi. Vi utvärderade också för-registrerade studier om mindfulness-baserade terapier för att om möjligt finna indikationer på skevheter (’biases’) i rapporteringen samt granskade nyligen genomförda systematiska recensioner och meta-analyser för att avgöra huruvida skevheter i rapporteringen identifierats.”

mindfulness-731846_960_720Forskningsartikelns slutsats är att en överväldigande del av den forskning som gjorts och de studier som för-registrerats säger sig påvisa att mindfulness-baserad terapi är effektiv. Men att det framgår att detta är vinklade resultat syftande till att försköna bilden och effekterna av en verksamhet som blivit mycket populär på senare tid.

”108 (87%) av 124 publicerade studier rapporterade ≥1 positivt utfall i sammanfattningen och 109 (88%) drog slutsatsen att mindfulness-baserad terapi var effektiv, 1,6 gånger större än det förväntade antalet positiva försök baserat på effektstorlek d = 0,55 (förväntat antal positiva försök = 65,7). Av 21 registrerade studier var 13 (62%) opublicerade 30 månader efter avslutad studie. Inga registrerade studier specificerade ett enda primärt resultatmått med angiven tidpunkt för bedömningen. Ingen av 36 systematiska översikter och meta-analyser drog slutsatsen att effektberäkningar överskattats på grund av skevheter i rapporteringen.”

Frågan som kan ställas om samma förhållande kan gälla på andra områden? Har det gjorts liknande övergripande studier om effekter av exempelvis yoga eller andra terapeutiska trender med ekonomiska intressen?

Red.

 

Psykisk ohälsa symptom på andlig törst

  • Den vanligaste dödsorsaken bland män mellan 15 och 24 år är självmord.
  • Bland kvinnor i åldrarna 16 till 29 rapporterar 51 procent att de upplever ängslan, oro och ångest.

Detta är statistik som säger en hel del om hur många människor mår och därmed om klimatet i samhället. Andra söndagen i Advent togs detta upp i predikan i Nordisk-katolska kyrkan i Karlskrona. Och kopplingen till Adventstiden är, hur konstigt det än kan låta, uppenbar eftersom texterna denna söndag handlar om hur Herren kommer i sitt rike. Frågan som ställdes i predikan var: Vilken värld möts Kungen av?

”Vi är inne i Adventstiden, den tid då vi förbereder oss på Kristi ankomst. Förra söndagen ställdes frågan hur det ser ut i Kyrkan och vad i Henne som möter Kristus då han kommer åter. Idag, då temat är Herren som kommer i sitt rike, kan vi ställa motsvarande fråga; hur ser det ut i världen och vad är det för värld som kommer Herren till mötes?

Idag fick jag till mig att allt fler unga och unga vuxna väljer att på egen hand ända jordelivet. Samtidigt rapporteras i media att den vanligaste orsaken för sjukskrivning är psykisk ohälsa. Människor mår dåligt och läkarna ställer diagnoser. Som om diagnoser kunde läka oss. Det rör sig om depressioner, ångest, stressreaktioner, utmattning och olika psykosomatiska åkommor. Riktigt illa är det eftersom det bland unga människor inte ser ett dugg bättre ut. Tragiskt nog tycks det inte finnas någon lösning och inte heller metoder och strukturer för att hantera situationen.”

En fråga vi måste ställa oss är om det finns någon koppling mellan ohälsotalen och sekulariseringen. Jag menar att det gör det. Men, vilket också sägs i predikan: den som idag med allvar säger att kyrkan och den (traditionella) kristna tron är en väsentlig del i tillfrisknandet, riskerar mycket. Samtidigt handlar detta om praktisk omvändelse. Och detta fattas oss.

Människan blir sjuk på grund av avsaknaden, hon blir galen av tomheten. Faktum är att en mycket effektiv tortyrmetod bygger på att beröva människan sinnliga intryck. I det modernistiska projektet har man berövat människan andliga intryck. Man har berövat henne kontakt med och beröring av sitt ursprung, vilket närmast kan liknas vid då ett nyförlöst barn aldrig tillåts beröra eller beröras av sin mor.

I artikeln Det stora tågrånet som publicerades här på Gammalkatolsk idédebatt (1 december) ges ytterligare en bild av vad vårt upplysta och modernistiska samhälle har lett fram till. Och här finns ännu en koppling till ohälsotalen och till hur vi behandlar oss själva och våra medmänniskor. Vi slutade att vidareföra goda värderingar. Vi slutade tradera arvet och vikten av den kristna tron som läkande kraft och sammanhållande kitt.

Bakgrund och fördjupning

Vi lever i ett ålderssegregerat samhälle där de äldre inte längre tillmäts något värde. Men att yngre behöver sina äldre står klart i den forskning som bedrivs vid Karolinska Institutet:

-”En ung person saknar oftast den livserfarenhet och insikt om hur livet kan gå upp och ner som annars kunde hjälpa dem att förstå att svårigheter kan försvinna och gå över. Det innebär att de oftare agerar impulsivt”, säger Britta Alin Åkerman, psykolog och professor emerita vid avdelningen för Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa, NASP, vid institutionen för folkhälsovetenskap. (Länk till Karolinska institutet)

Tidigare i år skrev Dagens Nyheter om en rapport som Stadsmissionen i Stockholm tagit fram och som handlar om psykisk ohälsa bland unga. Man vittnar om hur många barn och unga i deras verksamheter mår riktigt dåligt och talar om behovet av ett bättre samarbete mellan skola, socialtjänst och landstinget. Vuxenpsykiatrin har ingen beredskap, säger man, samtidigt som de är ”helt säkra på att det går att förebygga psykisk sjukdom genom tidiga insatser”.

Samtidigt visar folkhälsoenkäten 2015 att 30 procent av befolkningen uppger sig uppleva psykiska besvär. Dessa rapporterades oftare av kvinnor och värst är det i åldersgruppen 16-29 år, där 51 procent av kvinnorna och 32 procent av männen rapporterar besvär av ängslan, oro eller ångest.

Sverige har sedan 2008 en nollvision avseende självmord. När det gäller vuxna planar antalet ut men i gruppen 15-24 år fortsätter de att öka och bland män mellan 20 och 24 år har de ökat från 60 till 100 på bara två år, rapporterar man från Stadsmissionen. ”Nollvisionen är uppenbarligen inte effektiv.”

Visioner och mål är viktigt att ha. Samtidigt borde mer energi läggas på varför det ser ut som det gör och framför allt vinna insikt i vad det är som saknas. Varför mår människor dåligt?

– ”Från 13 år och uppåt känner många unga en hög grad av stress, en upplevelse av otillräcklighet, de tror inte att de får någon plats i samhället”, säger Marika Markovits från Stadsmissionen till DN.

Britta Alin Åkerman vid Karolinska institutet har arbetat med psykisk hälsa sedan mitten av 1960-talet och menar att många förändringar som skett i samhället på senare år visserligen är positiva på flera sätt men att unga människor ändå är mer utsatta idag. Hon säger att det inte finns någon enkel förklaring till att unga mår allt sämre: ”det beror på en mängd faktorer”, säger hon.

-”Det är en tuffare arbetsmarknad, både för unga och för deras föräldrar, och därmed högre krav på utbildning. Till exempel är det vanligare att må dåligt bland de som studerar än de som arbetar.”

-”Idag förväntas alla elever gå igenom gymnasiet. Men för en del passar det bättre att gå direkt till praktisk yrkesutbildning. Alla är inte teoretiskt lagda och för dem som inte är det kan pressen leda till starka känslor av misslyckande, menar Britta Alin Åkerman.”

Mycket tyder också på, skriver KI på sin hemsida, ”att den ökade valfriheten som finns i dagens samhälle inte är helt lätt för unga att hantera.” Britta Alin Åkerman konstaterar att många har svårt att prioritera mellan alla val de tvingas göra och att de inte kan skilja mellan viktiga och mindre viktiga val.

Jag konstaterar att den frihet vi alla längtar efter, över tid har kommit att handla mer om valfrihet i marknadsmässig förståelse och allt mindre om själslig frihet. Det har kommit att handla om pengar och yttre attribut i stället för att må väl och odla hopp. Sann frihet för mig är att kunna välja det goda.

Det krävs mer än medicinering och terapi

Danuta Wasserman, verksamhetschef och professor vid NASP (KI), menar att -”När man förebygger självmord hos unga människor är det viktigt att kombinera farmakologisk behandling med psykologiska metoder. Biologiska behandlingsmetoder är viktiga för återställandet av balansen i det centrala nervsystemet, men för bearbetning av existentiella problem krävs psykologiska och psykosociala metoder. Därför behövs den preventiva effekten även av dessa behandlingsmetoder studeras mer.”

Här påtalas behovet av ytterligare studier samt kombinationer av behandlingar och metoder. Också Stadsmissionen talar i sin rapport om behovet av samverkan mellan instanser och professioner: Forskning, skola, socialtjänst och landsting. Men var är arvet, traditionen och den mänskliga erfarenheten? Var är allt det väl beprövade? Vi behöver inte uppfinna existensen igen. Var är Kyrkan och den uppenbarade Sanning hon förvaltar?

Människan är mer än vad som kan hjälpas med medicin och psykologiska förklaringsmodeller. Människan är kropp och hon är själ. Hon fick livsande. Det är inte den yttre kroppen som i första hand behöver mål och mening för att vi skall få bukt med den psykiska ohälsan. Hela den av Gud skapade människan behöver få tillgång till avsikten med henne. Det är den bästa självmordspreventionen:

  • Insikten om livet som heligt.
  • Kunskapen om det egna förvaltaruppdraget.

Detta är inte statistik. Det är liv. Hur vi ser på oss själva som människor; hur vi har förvaltat skapelsen är vad Herren möter då han kommer. Och det finns en del att ta tag i. Det visar inte minst statistiken. Vi är förmögna att mäta ohälsan men vägrar samtidigt i vårt högmod att ta emot hjälpen. Tack och lov är det Advent så att vi kan prata om detta.

Franciskus Urban

 

Ny forskning: Den hemliga ingrediensen för kyrklig tillväxt

I en helt färsk forskningsrapport från Kanada, där kyrkor med ortodox teologi och syn på exempelvis Bibeln har jämförts med kyrkor som har en liberal tolkning, har man konstaterat att de mer konservativt orienterade växer i motsats till de liberala.

Forskningsrapporten kommer från Wilfrid Laurier University och visar att den ”hemliga ingrediensen” hos växande kyrkor är att kleresi (ämbetsbärare: präster, diakoner etcetera) och församling bekänner sig till de historiska sanningarna i den kristna tron och att den är uppenbarad, medans ett liberalt förhållningssätt är en indikator för regression.

Bland rönen i den nya forskningsrapporten märks bland annat att:

  • 71 procent av kleresiet i de växande kyrkorna läser Bibeln varje vecka jämfört med 19 procent bland exempelvis präster i de kyrkor som krymper.
  • 93 procent av kleresi och 83 procent av de troende i växande kyrkor instämde i påståendet att ”Jesus uppstod från det döda med sin riktiga kropp av kött och blod och lämnade en tom grav efter sig”. Detta jämfört med 67 procent av de troende och 56 av kleresiet i de kyrkor som krymper.

Rapporten kan kanske bidra till att förklara den nedgång i medlemstal och kyrkobesök vi ser bland många stora kyrkor och samfund.

I Church of England (Storbritannien) var kyrkobesökarna 2015 bara hälften så många som 1980. Statistik från oktober månad visade att knappt en miljon vuxna och barn, alltså mindre än 1,5 procent av befolkningen, deltog i gudstjänst i kyrkan varje vecka.

Pew Research Centre rapporterade förra året att församlingar tillhöriga protestantiska kyrkor i USA minskade med upp till en miljon medlemmar per år. Samma trend märks i Kanada vars fyra största protestantiska mainstreamkyrkor har halverats i medlemstal sedan mitten av 1960-talet samtidigt som befolkningen nästan har fördubblats.

I en intervju med engelska The Guardian säger David Haskell, ledaren för det kanadensiska forskarlaget som gjort den nya studien, att den inte är beställd av någon organisation eller intressegrupp men att den lär ses som kontroversiell: – ”Om du tillhör en mainstreamkyrka och den kyrkan är döende, och du just har fått höra att den teologiska position du har sannolikt är vad som dödar den, så kommer du inte att vara särskilt glad.” Haskell sade också att ”Teologisk orientering skär in till själva kärnan hos religionsutövaren.”

Red.

Källor:

 

Myterna om Luther

Starten för firandet av 500-årsminnet av reformationen gick av stapeln härom helgen i Lund. Detta markerades genom ett möte mellan Lutherska världsförbundet och Vatikanen. Påve Franciskus deltog vilket gavs stor uppmärksamhet i media. Värd för mötet i Lund var bland andra Svenska kyrkan, som inför ”Reformationsåret 2017” skriver i ett pressmeddelande att:

”Ett mål med Svenska kyrkans satsningar är att allmänheten ska få mer kunskap om och förståelse för luthersk teologi och vad den har bidragit till i den svenska samhällsutvecklingen – hur den exempelvis har främjat läskunnighet och folkbildning, säger Cristina Grenholm, kyrkosekreterare i Svenska kyrkan.”

I samma pressmeddelande säger man sig också vilja visa vem Luther egentligen var samt att man inte kommer att ”blunda för Luthers problematiska sidor”. Sannolikt kommer också vi här i Norden att vara tämligen mätta på Luther efter den 31 oktober 2017.

Även i ett gammalkatolskt perspektiv är detta av intresse. Inte minst för att peka på och upplysa om det faktum att alternativet idag till protestantism och det lutherska inte stavas ”Rom”. För Kyrkan, som är katolsk, är vidare än så. Hon är också ortodox.

Låt oss därför blicka ut över och bortom våra egna gränser. Hur ser man exempelvis i Tyskland på reformationen? Ja, även där omgärdas såväl personen Luther som firandet av reformationsjubiléet av vanföreställningar. Den tyske historikern och författaren till en Luther-biografi intervjuas i Vårt Land måndagen den 8 november (Historiker vill slå hål på myter om Luther).

Han menar bland annat att ”kristna soldater fick av Martin Luther ett frälsningslöfte som påminner om de fundamentalistiska paradisvisionerna som ges muslimska jihadister: ’Skulle du dö där borta, frukta inte, saligare död kan du aldrig finna’”.

Historikern, Heinz Schilling, är professor emeritus i historia vid Humboldtuniversitetet i Berlin. Han är en av Europas ledande på den tidiga nya tiden med ett omfattande författarskap om politisk, kulturell och religiös historia på 1500- och 1600-talen. Schilling vill i sin nya biografi, Rebell i en brytningstid, ta sig an Luther-myterna:

”I Tyskland gillar vi tanken på att den moderna tiden och upplysningen startade med Luther – det är ett skämt. Det finns ingen direkt linje från Luther till tolerans, mångfald, demokrati eller upplysning.” Schilling menar att Europa hade att ta sig igenom en konfliktfylld tid: ”Det som å ena sidan blev en motor till förändring, gav också en tid med fundamentalistiska konflikter som liknar dem vi ser i islam i dag”.

Reportern från VL ställer frågan om det inte alls finns några moderniserande element i reformationen? ”Nej, inte direkt”, svarar Schilling. ”Men det finns en dynamik i de konfliktskapande idéerna. Den ligger inte i Luther själv eller i hans teologi, men är en konsekvens av den konkurrens mellan olika tankekonstruktioner som kom ut av den. Den kristna världen hade att ta sig igenom krig, konflikt och fiendskap innan man förstod att det inte kunde fortsätta så. När man efterhand sökte lösningar, öppnade det för en ny tid.”

Artikeln är i allra högsta grad läsvärd och bidrar till en förmodat annan bild av Luther och reformationen än den vi oftast möter här hemma. Hela artikeln finns nu översatt till svenska och beroende på upphovsrättsliga beslut kan den komma att återges här. Till dess hänvisas till originaltexten. Och norska är faktiskt inte så svårt. Det, liksom att ta till sig andra bilder i sakfrågor, är en fråga om vilja och intresse.

Red.